förändringar

Sitter här och dricker min skånemejeriers lättvaniljyoghurt. Tydligen så ska dem säljas till Frankrike nu (Skånemejerier, inte min yoghurt). Det känns som att allting blir sålt nuförtiden. Ingen bryr sig om något annat än pengar. Som när jag växte upp. Då gick vi alltid till Åhusparken och åkte karuseller och åt korv. Speciellt på barnens dag, det var liksom årets höjdpunkt när det gällde att göra saker (inget slår julafton förstås, eller ens födelsedag). Jag minns första gången jag vågade mig upp i bergochdalbanan med min storasyster Catta, vår låtsasbror Kotte och Christer. Jag hade lovat mig själv att inte skrika, så när vi väl åkte ner för första "dalen", så att säga, så skrattade jag istället, men jag var livrädd.

Nu finns inte Åhusparken längre. Det ska bli bostäder. Det känns bara som att allting som man borde värna om säljer man eller förstör. Precis vad de gör i Kristianstad just nu när de ska riva resecentrum och flytta allt till tågstationen. Jag vet att folk tycker att det ska bli jättetrevligt med ett resecentrum nära centralen i Kristianstad, men för min del så försöker man laga något som aldrig var sönder. Personligen tycker jag det är en fruktansvärt dum idé (och att dessutom då lägga en galleria/köpcentrum där Domus ligger nu, men inga bussar går dit).

Men vi får se. Det kanske bli bra i slutändan. Men jag börjar bli ganska trött på Kristianstads storstadsavund. Titta bara på arenan... Hur bra har det gått för den? Vi skulle kunna ta hit fantastiska artister, men väljer att knappt använda den till annat än sport (knappt ens det). Nej, jag vet inte vad ni tycker, men jag tycker att Kristianstad försöker bli något det inte är.