Att vältra eller inte vältra sig i självömkan

Ibland så är det väldigt lätt att vältra sig i självömkan när saker och ting inte går som man vill eller planerat. Just nu har saker och ting verkligen inte gått som planerat och det känns som om att få tillbaka CSN känns väldigt långt borta... speciellt när man fick sitt årsbesked!

Men än så länge har jag tagit mig ur varje problem jag har stött på. Kanske inte löst allt permanent, men åtminstone tillfälligt. Och jag tror att jag kommer ur detta också, förr eller senare. Problemet vi har haft nu är ju att vi inte haft så mycket pengar (ingenting jag tycker om att diskutera med andra) men imorgon kanske jag får 3 av mina historieböcker sålda (hoppas hoppas) och då fattas bara 20 kronor till Mikes, numera, skitdyra busskort. Hurra :)

Imorgon ska jag också träffa bästa Cilla efter mötet på AMS. får se vad de har att erbjuda, eller om de kommer vara lika värdelösa som vanligt. Inte deras fel, men förutom praktik så tycker inte jag att AMS är till så stor hjälp.

Men jag ska hålla mig positiv. Just den här gången väljer jag att INTE vältra mig själv i självömkan!