snobberi snobbera
Läser i tidningen om niornas dåliga grundskolebetyg och skakar på huvudet. Man har försökt att förklara det hela som att folk som har lågutbildade föräldrar får lågutbildade barn. Men jag köper inte det riktigt. Att dumhet eller smarthet är något som går i arv. Jag hör det rätt mycket. Högutbildade människor är värda mer, dem får vackrare och smartare barn och dem tjänar skitmycket pengar!!! Det är fullständigt snobberi, för det spelar fanimej ingen roll vad dina föräldrar jobbar med. DU kan ändå vara en individ och få skitbra betyg även om dina föräldrar fick IG i hälften (fast det hette ju inte IG då).
"Troligen är det föräldrarnas insats, inte deras utbildningsnivå, som spelar roll för högstadieungdomarna."
Nej, men duh! Jag gick ut grundskolan utan ett enda IG, jag kom in på alla de utbildningar jag hade valt (även om jag då var tämligen förvirrad. Hur många vet vad dem vill göra för resten av sina liv när de är 15/16?). Jag kan ju bara prata från min synvinkel och den enda skillnaden mellan dem som hade högutbildade föräldrar och de som hade lågutbildade föräldrar var att de barnen som hade högutbildade föräldrar hade högre press på sig, men sen var resultatet inte alltid att de gjorde bäst ifrån sig.
Och jag har nog sagt detta innan, att du måste inte vara bäst i allt. Det är helt okej att vara medioker. Du kanske inte strävar efter att bli bäst i världen, du kanske bara vill ha ett jobb du trivs med. Och vem fan kan säga åt dig att det är fel? Sen att man inte bör gå ut nian med något IG, det är ju en annan sak. Men bör och bör... Man borde sträva efter att få allt godkänt. Jag höll på att få IG i mitt avgångsbetyg p.g.a. hälsporre. Gympaläraren trodde inte att jag hade problem med mina fötter och tvingade mig att springa runt den där jävla dammen, fastän jag hade så ont att jag inte visste vart jag skulle ta vägen. Efter sådär 4 år så förstod hon att jag kanske inte ljög, så hon lät mig göra ett konditionstest baserat på "step up" där det visade sig att jag visst hade god kondition, jag kunde bara in springa 3 km på under 18 minuter.
Jag skulle egentligen vilja skriva mer, men inser att jag måste pallra mig till jobbet inom snar framtid, så jag avslutar lite snabbt med: sluta vara såna jävla snobbar. Ha hög ambitionsnivå, men nöj dig med vad som gör dig glad. Det spelar ingen roll vad du gör så länge du trivs med det ,och våga drömma - hur knasigt det än kan vara i andras ögon :D
"Troligen är det föräldrarnas insats, inte deras utbildningsnivå, som spelar roll för högstadieungdomarna."
Nej, men duh! Jag gick ut grundskolan utan ett enda IG, jag kom in på alla de utbildningar jag hade valt (även om jag då var tämligen förvirrad. Hur många vet vad dem vill göra för resten av sina liv när de är 15/16?). Jag kan ju bara prata från min synvinkel och den enda skillnaden mellan dem som hade högutbildade föräldrar och de som hade lågutbildade föräldrar var att de barnen som hade högutbildade föräldrar hade högre press på sig, men sen var resultatet inte alltid att de gjorde bäst ifrån sig.
Och jag har nog sagt detta innan, att du måste inte vara bäst i allt. Det är helt okej att vara medioker. Du kanske inte strävar efter att bli bäst i världen, du kanske bara vill ha ett jobb du trivs med. Och vem fan kan säga åt dig att det är fel? Sen att man inte bör gå ut nian med något IG, det är ju en annan sak. Men bör och bör... Man borde sträva efter att få allt godkänt. Jag höll på att få IG i mitt avgångsbetyg p.g.a. hälsporre. Gympaläraren trodde inte att jag hade problem med mina fötter och tvingade mig att springa runt den där jävla dammen, fastän jag hade så ont att jag inte visste vart jag skulle ta vägen. Efter sådär 4 år så förstod hon att jag kanske inte ljög, så hon lät mig göra ett konditionstest baserat på "step up" där det visade sig att jag visst hade god kondition, jag kunde bara in springa 3 km på under 18 minuter.
Jag skulle egentligen vilja skriva mer, men inser att jag måste pallra mig till jobbet inom snar framtid, så jag avslutar lite snabbt med: sluta vara såna jävla snobbar. Ha hög ambitionsnivå, men nöj dig med vad som gör dig glad. Det spelar ingen roll vad du gör så länge du trivs med det ,och våga drömma - hur knasigt det än kan vara i andras ögon :D
Kommentarer
Skicka en kommentar