blä

Underbara nyheter (!) - eller inte. Nåt har gått fel, jag vet inte hur, men Mike kommer att få 1100 kr mindre denna månaden så ja, underbart, i juletider och allt. När pengarna knappt går ihop som det är, så ska man dessutom leva på mindre. Skolan påstår att Mike har för hög frånvaro, när han har varit borta 2 dagar på 2 månader. Jag förstår inte hur det går ihop och jag hoppas att de tar tag i det. Eller ja, att han tar tag i det och försöker lösa det. Det verkar ju fan inte rätt. De påstår att dem två dagarna han har varit borta utgör 30% av en vecka. Hur i hela helvetet kan 1 dag utgöra 30 % av en vecka? Han är ju i skolan 9-3 varje dag (utom fredagar). Nej jag är så trött på det här. Så fort det börjar gå lite uppåt så rasar det hela jävla vägen neråt igen. Dem 1100 kronorna skulle gå till julklappar och annat man behöver (t.ex. mat). Så ja, nu är jag lovligt irriterad och vi lever redan på världens minsta möjliga budget. Det går bara inte att göra den mindre, för då får vi lov att sluta äta. Jag förstår att CSN har sina bestämmelser och de vill bara ge sina pengar till folk som är i skolan hela tiden, jag förstår väl det... Men jag förstår inte hur 2 dagar av 2 månader kan ge tillräckligt hög frånvaro för att få mindre CSN?

Jag förstår inte hur folk kan vara med i lyxfällan när de tjänar 40.000 tillsammans och så får dem det inte att gå ihop. De förtjänar fan att vara i den situationen "oj jag råkade handla smycken för 60.000 kr". Medan andra sliter för att ens få ihop till mat för dagen. Nej, jag är arg och jag är utled på detta jävla livet. När ska det bli bättre?

Ingen som vill erbjuda mig ett heltidsjobb med schysst lön? Jag har grymma skills i kassahantering ;) seriöst hade jag gjort allt jag kan för att få ett heltidsjobb, men då får jag sluta plugga helt och hållet. Det funkar inte längre att ha ett heltidsjobb och plugga heltid. Jag gjorde det förr och det slet mig sönder och samman. Jag vet att detta blev väldigt personligt nu, men jag orkar fan inte låtsas att allting är så jävla bra, som alla andra som har facebook verkar göra. Mitt liv kan vara sjukt underbart, jag har en underbar familj, underbara vänner, en fantastisk pojkvän, ett trevligt jobb och jag är (typ) frisk. Men det verkar som om vissa människor gör inte ett skit i livet och de får allt de vill ha, medan andra sliter röven av sig för att bara bli mer och mer besvikna.