Mitt liv som klant

Vi kanske ska börja med att klargöra det faktum att jag är en klant! Då var det avklarat. Det är ingenting jag skäms över direkt, tvärtom. Det ger mig många skratt och förutom saker som att trilla uppför trappor (och även nerför trappor när det helst är publik), fastna i mina skosnören och ramla ut genom dörren osv, så har jag idag även lyckats med något som egentligen skulle vara omöjligt.

Jag stod och lutade mitt ena ben mot kylarna i cafét under lunchen (man får lite ont i fötterna) och så ett tu tre så märker jag att jag inte kommer loss. Då har min foppatoffel lyckats fastna i "filtret" eller vad man ska kalla det. Det är något slags nät där nere. Wilson och Oskar står där och pratar och jag avbryter helt abrupt med att "jag sitter fast". Jag vet inte HUR det gick till, men min stackars tolla satt ordentligt fast! Jag försökte lirka ut den, men det funkade inte alls, så jag fick tillslut dra sönder själva knappen (som då hade fastnat) på tollan, den som ska hålla hälbandet på plats (men det hälbandet är redan sönder så det var ingen större förlust).

Ja, en vanligt dag på jobbet med mig då alltså. Jag har slutat tappa dressingar på golvet och jag har bara lyckats tappa pasta på hela golvet en gång... Men ja, livet som klant är  både underbart intressant och lagom pinsamt ibland. Oftast skiter jag fullständigt i om jag gör bort mig. Jag bjuder på det :)

Kommentarer

  1. Nej det är nåt man själv avgör... Just NU när jag har sjuhelvetes ont i min redan trasiga rygg (kotförskjutningar och skolios, med ischias) så känner jag att detta hade jag klarat mig utan... men jag vet att jag alltid längtat efter att få vara gravid o gå igenom det, så för mig är det rätt. men ett barn är ett barn, vare sig man burit det själv eller ej. <3

    SvaraRadera
  2. My life as a clutz

    Perhaps we should start by clarifying that I am a clutz. There we've done it. It's nothing I'm embarassed about exactly, on the contrary. It gives me a lot of laughters and apart from things like falling up stairs (and even down stairs, especially when I have an audience), get stuck in my shoe laces and fall out the door and so on, I've now managed to do something that practically should be impossible.

    I was standing in the café leaning towards one of the fridges during lunch (you do get a bit of pain in your feet) and then I noticed that I couldn't move. then my foppa slipper managed to get stuck in the filter or whater you call it. It's some kind of net down there. Wilson and Oscar were just standing there talking normally and then I abruptly interrupted them by saying "I'm stuck". I don't know HOW it happened, but my poor slipper was stuck properly. I tried to coax it, but it didn't work at all, so it all ended with me having to pull the button itself apart, the one that keeps the heel thingie band together (which was already broken anyway).

    yeah a normal day at work with me in other words. I've stopped dropping dressings on the floor and I've only managed to drop pasta all over the floor once. But yes, life as a clutz is both wonderfully interesting and moderately embarassing sometimes. usually I couldn't give a crap if I make a fool out of myself. It's something I don't take anything extra for :)

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg