Löfte 5 på G

Det här löftet är kanske det jag är allra mest rädd för, även om jag kan svära på att löfte 7 (blodprovet) skulle vara det allra värsta, så var ju faktiskt blodprovet inga problem alls.

Löfte 5 handlar om att flyga igen. Att på ett sätt komma över min flygrädsla. Jag trodde inte att jag skulle kunna ha råd att flyga innan min födelsedag, men för 350 kronor fram och tillbaka kan man inte hitta många undanflykter.

Så i april åker jag, Mike, syrran och hennes pojkvän till London i 3 dagar. Flyget tar kanske 1½-2 timmar max, men det räcker. Jag är redan sjukt nervös! Jag har läst på som en galning om ångestdämpande medicin, kognitivt beteendeterapi, supa sig redlöst full innan eller helt enkelt bara andas rätt. Jag tror faktiskt att jag hittat något som skulle kunna funka, men vi får se. Det där med att vara redlöst full är kanske inte det bästa alternativet.

Men jag läste en sak som en psykolog sa (och jag tänker så här) "Om man tänker att man hade tur för att man överlevde den gången man flög så ökar det bara rädslan för att flyga". För att flyga är ett säkert sätt att resa på. Och det är mitt i prick på hur jag känner! Om jag överlever så har jag tur! Men kanske borde jag istället tänka på att de gånger då flyg faktiskt störtar/kraschar och gud vet allt, så har de människorna helt enkelt haft otur? Fast så kan man kanske inte heller tänka. Men ah. I vilket fall. Bära eller brista, I april kommer jag att vara på ett plan igen för första gången på nästan 5½ år. Önska mig lycka till!