Bussar

Tänk alla ni som har körkort och bil. Vilket lyxliv, jämfört med oss andra som tar bussen varje dag. Jag har inte haft råd att ta körkort och jag har definitivt inte råd att ha en bil. Att ta körkort är väl inte så himla svårt att spara ihop till. Det är väl mest det att jag inte har velat. Största anledningen är väl att jag inte litar på medtrafikanter och att jag har förlorat alldeles för många vänner i bilolyckor. Men jag har lovat mig själv att det inte ska stoppa mig. För man MÅSTE ju ha ett körkort för att kunna få ett jobb. T.o.m. som kioskbiträde behöver man ett. Jävligt löjligt tycker jag.

Men nu ska det handla om bussar. Läser i tidningen idag att man ska lägga ner en linje, som kallas "Pensionärslinjen", för att de antagligen inte har tillräckligt med resenärer för att få det att gå runt. Det är det som är det roliga i dagens Sverige. Allting handlar om pengar. Ingen bryr sig om medmänsklighet eller moral. Man tvingar privata företag att lägga ner för att de inte kan köpa in en buss på några miljoner, fastän de här företagen har varit bland de populäraste, haft bäst busschauförer och definitivt säkrast förare. Sen att det här företaget har varit aktivt i dryga 80 år, skit i det. Det är pengar som är viktigast. Skit i att de här personerna som kanske har jobbat i halva sina liv på det här företaget blir av med sina jobb. Skit i att man kanske helt och hållet tar bort den här linjen så att folk tvingas att antingen flytta eller ha körkort och bil. För det är pengar som är viktigast.


Det som skrämmer mig mest är folks attityder. Det är väl klart att pengar är det viktigaste. Men för mig är inte pengar det viktigaste. Jag vill inte bli miljonär och köpa en massa prylar som jag inte ens behöver för att någon jag inte ens tycker om tycker att jag ska ha det. Jag vill inte jobba dygnet runt för att tjäna så mycket jag kan. Jag nöjer mig med en lagom bra lön så att jag har tillräckligt mycket tid till min familj. Jag måste inte ha en jacuzzi, en skitdyr bil eller världens snyggaste gräsmatta som man måste klippa 7 timmar om dagen för perfektion. För mig är lycka något helt annat. För mig kan lycka vara att man får behålla linjer som pensionärslinjen för att den behövs, inte för att man tjänar pengar på den. För mig är lycka medmänsklighet som när man hjälper någon man inte känner för att de behöver hjälp. För mig är lycka en stor chokladkaka som jag kan dela med Mike och för mig är lycka att folk får behålla sina jobb för att de är bra på det, inte för att skånetrafiken vill tjäna mer pengar.

Länk till en relevant blogg som går in djupare på ämnet och som jag tycker är väldigt bra http://savenfjord.blogspot.com/2010/08/skanetrafiken-hotar-olssons-busstrafik.html

Kommentarer

Populära inlägg