Paranoia?

Man känner på sig att något är fel. Man börjar undersöka saken och jämföra sitt eget problem med andra som har det problem man tror man har. Man ser likheter och blir helt plötsligt paranoid. Tänk om detta är problemet? Är det jag som överreagerar eller är jag en idiot om jag inte reagerar? Ska man konfrontera problemet eller ska man försöka snoka sig till detaljer som bekräftar ens paranoia?


Man vet inte riktigt vem man är längre eller var man har dem människorna man trodde stod en nära. Varje gång man pratas vid så tror man att de egentligen inte vill ha något med en att göra, och att de endast pratar eftersom de vill vara artiga.  Man tror att han egentligen har någon annan, för varför skulle han vilja stanna hos en sån som en själv. Vad har man att erbjuda?

Dåligt självförtroende + paranoia = katastrof ELLER ett sätt att se saker och ting för hur de faktiskt är