fetma vs anorexia
Jag läser ofta tidningarna. Oftast aftonbladet eller svenska dagbladet. Överallt ser jag bilder på supersmala (ofta halvnakna) tjejer. Det är helt okej att vara anorexia-smal, men väger man ett kilo över 65 kilo så är man FET FET FET! Och det går inte. Inte i Sverige, var "bloggdrottningarna" och "dokusåpe-sex" regerar. Många tjejer som har haft anorexia har beklagat sig för hur jobbigt de hade det, det är så synd om dem. Men ingen pratar någonsin om överviktiga och hur jobbigt det är för dem? För egentligen är det samma sak fast på olika håll. Totalt osund relation till mat. Att äta för mycket, eller alldeles för lite. Själv har jag haft ätstörningar på båda hållen och jag har aldrig haft en normal relation till mat. Men det hör inte till saken. Vad som hör till saken är att om man lider av fetma så får man skylla sig själv. För det är ens eget fel, man har själv valt det (!) men om man däremot har anorexia så är man helt plötsligt ett offer. ÅH DIN STACKARE!
Jag köper inte det där. Det ojämställda mellan fetma och anorexi. Jag tror också att om folk som är överviktiga hade blivit behandlade som riktiga människor så hade det varit lättare för dem/oss att gå ner i vikt. Biggest loser är ett program jag tittar på jämt. Vissa säger att det är förnedrande, men jag tycker det är bra (så länge de inte går upp i vikt igen). Att få en chans, att få träna, bli motiverad och att få lära sig att äta rätt. Det händer inte utan mängder av pengar, om man skulle göra det hemma. Kanske det skulle finnas en alternativ version till anorexi-fallen som heter skinniest loser? För att vara supersmal är inte bra för någon. Det är en sjukdom precis som fetma är.
Speciellt tjejer har en enorm press på sig att hela tiden vara skitsnygga. Vi ska tydligen t.o.m. operera oss där nere nu?! För nu finns det tydligen en ideal-mus också? Hur lågt får man sjunka egentligen? Är det inte bättre om den idiotiska modevärlden hade gått ut med ett nytt budskap. ÄLSKA DIG SJÄLV SOM DU ÄR! Då kanske desigerna hade gjort kläder för människor, och inte för modeller. Riktiga kvinnor har former. Ibland är vi långa och tjocka, eller långa och smala. Ibland är vi korta och tjocka eller korta och smala. Ibland kanske vi är smala och långa, men inte proportionellt eller tvärtom. Kort och tjock men inte proportionellt. För om man går in på t.e.x H&M idag så finns det kläder för en sorts tjej, och de vill att VI ska anpassa oss efter det (och alla miljoner som faktiskt gör det). Jag har köpt ETT par jeans på 3 år, för att jag helt enkelt inte får på mig nåt. Det är inte gjorda för en tjej som jag. Och det finns faktiskt bra många fler som ser ut som jag än som ser ut som de där modellerna.
Och vad är det för fel på att vara modell och kurvig? Vem har sagt att modeller måste vara smala? Var kom det ifrån egentligen? Jag förstår inte. Ska inte större tjejer få ha kläder på sig? Är vi så himla sexiga att ni vill se oss nakna hela tiden? Be my guest!
Jag köper inte det där. Det ojämställda mellan fetma och anorexi. Jag tror också att om folk som är överviktiga hade blivit behandlade som riktiga människor så hade det varit lättare för dem/oss att gå ner i vikt. Biggest loser är ett program jag tittar på jämt. Vissa säger att det är förnedrande, men jag tycker det är bra (så länge de inte går upp i vikt igen). Att få en chans, att få träna, bli motiverad och att få lära sig att äta rätt. Det händer inte utan mängder av pengar, om man skulle göra det hemma. Kanske det skulle finnas en alternativ version till anorexi-fallen som heter skinniest loser? För att vara supersmal är inte bra för någon. Det är en sjukdom precis som fetma är.
Speciellt tjejer har en enorm press på sig att hela tiden vara skitsnygga. Vi ska tydligen t.o.m. operera oss där nere nu?! För nu finns det tydligen en ideal-mus också? Hur lågt får man sjunka egentligen? Är det inte bättre om den idiotiska modevärlden hade gått ut med ett nytt budskap. ÄLSKA DIG SJÄLV SOM DU ÄR! Då kanske desigerna hade gjort kläder för människor, och inte för modeller. Riktiga kvinnor har former. Ibland är vi långa och tjocka, eller långa och smala. Ibland är vi korta och tjocka eller korta och smala. Ibland kanske vi är smala och långa, men inte proportionellt eller tvärtom. Kort och tjock men inte proportionellt. För om man går in på t.e.x H&M idag så finns det kläder för en sorts tjej, och de vill att VI ska anpassa oss efter det (och alla miljoner som faktiskt gör det). Jag har köpt ETT par jeans på 3 år, för att jag helt enkelt inte får på mig nåt. Det är inte gjorda för en tjej som jag. Och det finns faktiskt bra många fler som ser ut som jag än som ser ut som de där modellerna.
Och vad är det för fel på att vara modell och kurvig? Vem har sagt att modeller måste vara smala? Var kom det ifrån egentligen? Jag förstår inte. Ska inte större tjejer få ha kläder på sig? Är vi så himla sexiga att ni vill se oss nakna hela tiden? Be my guest!
Kommentarer
Skicka en kommentar